Nyfikenhet

Ännu fler kloka ord av Niklas Rådström:

"Jag tänker mig att grunden för all känsla av närhet till det levande är nyfikenheten. Utan nyfikenheten kan du inte bry dig om annat än dig själv, utan nyfikenheten kan du inte tycka om andra."

"Naturligtvis kan den nyfikne förirra sig in på voyeuristens vattensjuka sankmarker i de stunder då nyfikenheten saknar skam eller inte låter sig begränsas av tabun. Men den goda nyfikenheten tänker jag mig är knuten till en ljus livskänsla och i grunden vilar den på tillit och tilltro till omvärld och medmänniska. De två världar jag kastades mellan i insomningsögonblicket som mycket liten låter sig i nyfikenheten försonas och i någon mån neutraliserar de då varandra. Det ymnigt livsflödande och det övergivet ödsliga sluter sig samman till en enhet i vilken livet inte är något farligt att utsätta sig för, utan en uppsättning möjligheter att erövra, och där döden inte bara är en hotande tomhet, utan en helt livsnödvändig kontrast till det levande."

"Sextonhundratalsfilosofen Giambattista Vico menade att det enda vi kan veta något om är det som vi själva har skapat – allt annat kan vi bara betrakta utifrån och tolka."

"där vetgirigheten vanligen har ett tydligt mål för sin kunskapsväg, är nyfikenheten mer av en lättsinnig flanör."

"Utmärkande för nyfikenheten är att den är helt din egen... Det seende som den söker hos dig är barnets. Och där, i den blicken, är nyfikenheten helt din egen."

"visst kan nyfikenheten föra oss på avvägar, men den leder oss också till upptäckt och helande. Jag kan både skrämmas och hänföras av den uppfinningsrikedom vårt omedvetna uppvisar när det söker reparera det som sargats inom oss. Det är en skapande kraft som kan leda till galenskap, men dess syfte är att i allt vidmakthålla det levande. Det är också en process som desperat griper efter de verktyg som finns till buds. Det kan gå fruktansvärt fel och föra oss in i mentala återvändsgränder, men det är ett förlopp som vill ett enda: att fortsätta att finnas, att vara vid liv till vilket pris som helst, att bli funnen bland de överlevande."

Sven Lindqvist var 

också 

nyfiken.

Att avstå

Vi har "tre medfödda motivationssystem:

• Utforskandesystemet. Väcker vår nyfikenhet på världen, lust att prestera och nå mål. Belöningshormonet dopamin aktiveras.
• Hotsystemet. Hur vi hanterar fara. Ger de snabbaste reaktionerna av alla – kamp, flykt eller bli som förstenad. Påslag av stresshormonet kortisol.
• Trygghetssystemet. Gör oss lugna och inriktade på att ta hand om oss själva och våra medmänniskor. ”Lugn och ro”-hormonet oxytocin utsöndras."

"Utforskandet är ett aktivt och målfokuserat system, men det gör oss inte särskilt bra på att ta in andra människor, eller lyssna på våra egna behov, säger Sofia Viotti. Både i hotsystemet och utforskandesystemet blir våra tankar mer enkelspåriga och egoistiska, förklarar de. För att snabbt komma bort från obehagliga känslor av rädsla och stress fattar vi beslut som känns bra i stunden."

Dessa citat ur Svd 23 september fick mig att börja reflektera. I takt med att min ork tilltagit och jag fått bättre kontakt med min inre barnaskara har glädje, nyfikenhet och utforskande fått allt större utrymme i mitt liv. Som en gapande fågelunge har jag också velat ta del av allt som är gratis eller erbjuds för en billig penning.

,

T ex har jag det senaste året gått på en rad gratis förhandsvisningar på bio, vilket dock inneburit att jag måste hämta biljetterna vid ett tillfälle och se filmen vid ett annat.

Artikeln fick mig att förstå att jag delvis fortsatte att stressa, inte som tidigare utifrån en känsla av skräck och hot, utan utifrån utforskande och glädje, men i båda fallen på bekostnad av trygghetssystemet, som är det som verkligen behöver "matas" hos mig.

Därför var det ett stort, viktigt och svårt! steg när jag i veckan avstod från två fina prenumerationserbjudanden och inte heller hämtade ut några biljetter till en kommande förhandvisning.

Men ett blogginlägg fick det bli och för första gången använder jag  etiketten trygghet!