Tid och tålamod var ord, som slog an och stannade kvar hos mig. Ett kvitto på att mina trauman är så pass läkta att jag inte längre är ett desperat akutfall.
Desperata akutfall är däremot många av personerna i den förträffliga SVT- serien Tsunami i tre delar, som vi såg klart igår.
Den speglar bl a en av mina käpphästar; att många dysfunktionella personer flyr sin inre förövare och sitt inre offer, och därmed omedvetet och besatt iscensätter dem, medan vi hänger oss åt hjälparrollen.
Den ställer också den viktiga frågan om vi behöver göra både bot och bättring, eller om det avgörande är bättring. En viktig fråga i en tid när bot, drev och gatlopp har en gammaltestamentlig renässans i modern tappning, som förfärar mig.
Serien ger samma svar som den norska Twin, som också är sevärd.
Många recensenter värjer sig för Tsunami. Ett undantag finner du här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar