Psykodrama m m

Utdrag ur ett mejl till mina cyberbokcirkelvänner, som också får bli julhälsning till mina bloggvänner, eller är de kanske en, men inte desto mindre. Och verkar vissa saker rebusartade, så kan sammanhanget klarna här:

Ja, jag ogillar julen av  samma anledning; bristen på vardagar när jag kan vårda, i mitt fall mig själv, men numera går det ihop hyfsat. Ja, ni är mina morgonänglar tillsammans med Leonard Cohen och Gretchen Peters! Ja, ordet vardgasrum gör mig förundrad och lycklig. Ja, det är en är en sorg och en lättnad att det mesta jag läser numera slår in öppna dörrar, främsta drivkraften är  (inbillade) samtalet i själva läsningen och ibland, som med er, på riktigt. Ja, när jag läste om Schnarch forskning att långa, nära förhållande är "people - growing machines", just för att de ALLTID är i obalans, en part vill alltid mer, en mindre. (Stunder, perioder av balans finns givetvis.) Den som vill mindre har makten, men genom att bära sin smärta över att uppleva sig försummad, och tydligt men inte skuldbeläggande uttrycka den och sina önskemål kan den som vill mer bli en kärleksfull förebild och  förvandla förhållandet just till "a people -  growing machine". Ja, tidlöshet är något helt annat än evighet. En omvälvande upptäckt tack vare att Parlands bok Sönder ledde mig till Lagercrantz bok om Proust, där han skriver att Prousts storhet inte ligger i Madeleinekakegrejen utan i att han KOPPLAR SAMMAN händelser i tiden och därmed gör dem tidlösa, förankrar oss i världen och bortom tiden, sammansmälter, om inte med allt och alla, så med kärnan i allt, Gud eller det vi alla var firenade i före Big Bang.

Det är alltid, nu eller aldrig! 9 december 2005 Numera omdöpt till

 Det är alltid, nu och alltid!

 Ja, jag härmar Joyce i Mollys monolog, men var tacksam att jag inte liksom han utelämnar punkterna! Ja, jag har tröttnat lite på Den andra kvinnan, så jag håller tummarna för Lotta Lundberg till årets Romanpris. Och min julklapp får bli följande citat ur en intervju med henne i SvD:
 

"– En människa som aldrig har varit bitter har inte levt, den som inte har känt avund har ingen kontakt med sin själ, med sin potential. Vi får inte bestämma oss för att en del känslor är fina och andra är fula - om det är någonting som man förstår i en terapi så är det det. Och nej, jag tänker inte svara på om jag har gått i terapi eller inte, jag snaskar inte på de nivåerna."

Nähej, nä!! Och den som aldrig dras till skvaller och snaskiga detaljer är omänsklig och lever ett blodfattigt liv! Liksom den som alltid vältrar sig i bitterhet, avund, skvaller och snaskiga detaljer! Och dränks i dess blod!

Nej, den rumänska tiggerskan har inte haft otur. Hon är ett av minst en miljard offer för vår strukturellt orättvisa och skamfyllda kapitalistiska värld. Ja, vi är alla dess offer, även vi som slipper känna plågsam hunger och köld i våra kroppar. Ja, jag önskar oss alla en riktig

God Karl Bertil Jonsson - jul och värld!